annamariarosen

Jag har verkligen aldrig varit en sån som tränat av någon annan anledning än att jag tycker själva träningen i sig är förbannat roligt. Och ibland är det inte ens att träningen är rolig i sig, jag tycker bara det är så otroligt jobbigt att sitta still länge. Still eller tyst. Alltid när jag pluggade bävade jag inför att ha tenta. Inte på något sätt för att jag var nervös att kugga (jag kuggade faktiskt bara en enda gång under hela min studietid, och det var när jag läste på GU så egentligen vet jag inte om det ens räknas), utan för att jag inte såg fram emot att behöva sitta i ett knökfullt rum och inte få prata. Det gillade jag aldrig, och kommer aldrig gilla. Men märkligt nog gillar jag att vakta prov. Kanske för att det sällan tar mer än en timme, där någonstans går min smärtgräns. En timme kan jag nog vara tyst. Om det verkligen krävs.

Med detta sagt ska jag nu byta om, åka till Willys, köpa Gainomax, åka till Växjö Simhall och sen ha ett steppass. Jag ser mest fram emot stepen.