annamariarosen

Strax ska jag åka till mitt andra hem Växjö Simhall. Där ska jag leda ett pass i Functional Moves, och flera av mina kollegor kommer vara där. Jag är så sjukt peppad alltså, det ska bli så roligt. Och Functional Moves är verkligen det bästa som hänt min kropp. Jag har aldrig varit såhär stark som jag är nu. Dock känner jag mig väldigt snuvad på konfekten då hela min mage täcks av ett extra lager hud... Allans favoritlek är att dra upp min tröja och knåda min mage. Ja, han knådar den som om den vore en deg. Och sen skrattar han sådär hjärtligt som bara små barn kan göra. Aaaaah hahahahaha, skriker han fram. Och sen slår han på den och kan liksom inte sluta skratta åt hur roligt det guppar. Jag tycker inte det är i närheten av lika roligt som han tycker. Men samtidigt känner jag mig lite trygg i det. Det är ju hans fel att magen ser ut sådär, så då är det ju tur att han gillar den som den är. Min lilla skrikapa.

Någon dag snart ska jag skriva om en sak jag tänkt på som gör mig arg. En specifik sak. 'Til then: Be cool, stay in school

Jag vill inte skriva så mycket om Allan i den häår bloggen för jag tycker att han är en egen person som borde få bestämma själv hur mycket han florerar här. Kanske en och annan bild kommer upp, men inte så mycket mer. Men jag måste ändå bara skriva att han har blivit så vansinnigt rolig. Jag skrattar högt flera gånger om dagen. Tycker också det är intressant att han inte pratar utan bara skriker. Alltså, han säger aldrig mamma men han skriker "mammaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaa". Skoj, tycker jag.

I Växjö säger man ofta att man bor PÅ en viss stadsdel. T ex att man bor PÅ Teleborg. Jag tyckte det var mycket märkligt när jag flyttade hit, men nu har jag vant mig. Dock kan jag inte riktigt förstå varför man säger PÅ Teleborg, men I Öjaby. Kanske helt enkelt bara är någonting man måste lära sig. De säger ju att prepositioner är det svåraste att lära sig på ett nytt språk. Jag är beredd att hålla med. Det finns ingenting jag pluggat så mycket som prepositioner. Inte ens verb. Förstår ni då hur svårt det är? Jag har inte ens pluggat mer verb än prepositioner! På spanska säger man för övrigt "soñar con" när man ska säga att man drömmer OM någonting. Con betyder ju "med" och det trodde jag faktiskt att ni hade koll på för ni vet ju vad "Chili con carne" är. Annars har ni lärt er någonting nu.

I övrigt var jag på IKEA idag och jag tyckte inte det var sådär jätteroligt, så snabbt gjorde jag mina business och drog därifrån!

Plus att jag tränade Functional Moves och det tycker jag att ALLA borde testa. Lite speciellt ni som nyss, eller ganska nyss, fått barn eftersom det är bästa coreträningen någonsin. ALLA MÅSTE TESTA!

Nähänä, nu ska jag återgå till att steka amerikanska pannkakor. Jag vet inte varför, men jag känner mig alltid som Stephanie Meyers när jag sitter vid datorn och lagar mat samtidigt. Förutom att jag bloggar om mig själv och att hon skrev typ världens mest populära böcker. I övrigt är vi ganska lika.

Okej, så jag har inte bloggat på ungefär ett år och en vecka. Det är länge, men jag har en bra förklaring. Jag har nämligen varit upptagen. Lite saker som har hänt är att vi har flyttat och bor nu på Teleborg. En annan sak är att jag nu har fått ett nytt jobb och jobbar nu på Teleborg. Allan har skolats in på förskola och går nu på Teleborg. Varför skulle vi hålla på och bo i stan och bete oss, det är ju alldeles uppenbart att det är här på TELEBORG det händer. Eller?

Jag vet inte riktigt vad jag vill att den här bloggen ska handla om. Vad vill ni läsa? Är det överhuvudtaget någon som vill läsa min blogg? Ni kan väl svara i kommentatorsfältet då. Först på frågan om ni är intresserade av att läsa min blogg, och sen på frågan om vad den ska handla om. Jag kan ju skriva om precis det som faller mig in, men jag vet inte hur intressant det skulle kunna vara. T ex förut började jag tänka på att det finns många häftiga djur, så började jag tänka på havsleguanen och på hur den ser ut som en drake. Sen började jag tänka på drakar och då började jag tänka på draken i Shrek, och sen tänkte jag på när jag såg Shrek den tredje på bio och det satt några riktigt jobbiga ungdomar jämte mig! Och nu sitter jag här alldeles rosenrasande över hur jobbigt det är att gå på bio! Är sånt intressant t ex? Fann ni det där nöjsamt att läsa, för jag finner det inte så nöjsamt att skriva.

Nej jag vet inte, men ni kan väl svara? Snälla?

puss