annamariarosen

Det gick alldeles utmärkt att gå på galej igår, Allan började festen med att bajsa ner sina kläder och sen spy på sin slips. Övriga festdeltagare avslutade festen med liknande beteende. Sedan somnade han och sov en god stund på först min högra arm och sen på sin pappas axel. Efter ca 45 minuter vaknade han och var på sitt allra mest strålande humör. Roligt var också att ju fullare festdeltagarna blev, ju roligare tyckte Allan det var.

Snart ska vi åka till svärföräldrarna och äta middag. Jag gillar att åka dit och äta middag. Fast egentligen vill jag aldrig mer äta, men jag har hört att man behöver göra det.

Nåväl. Nu verkar min son vara förbannad så jag får kanske ta hand om honom?

Ojoj, jag har använt locktång i håret, satt mascara på ögonfransarna och rouge på kinderna. Allan ska snart få på sig sin gå-bort-skjorta, och skötväskan är packad med massa käcka saker. Vi ska på baluns hemma hos Frida och Kalle. Vi ska dit och, så att säga, rulla hatt. Det ska bli spännande att se hur Allan kommer reagera på detta. Jag får kanske återkomma med att berätta det. Vi förfestar lite just nu. Vi lyssnar på Fall Out Boy. De är mitt så kallade Guilty Pleasure. De och Beyonce. Oine voine. Nu verkar jag inte så ball längre.

Nu har jag faktiskt inte tid med detta. Bebisar ska matas och kläs på, bilar ska packas osv.

Waddap?
Idag var jag och Lena (från min föräldragrupp på MVC) ute och spatserade runt den berömda Växjösjön. Vi gick där i grodan ro och diskuterade ditten och datten, när en man kom cyklande bakom oss. Mannen i fråga tyckte tydligen att det var besvärligt med unga kvinnor som har valt att föra vår ras vidare, så han satte armbågen i ryggen på Lena. Jag trodde först att det var en vän till henne, som hade ett lite lätt våldsamt sätt att heja på henne. Men icke. Efteråt skrek han också att "NI KAN JU INTE GÅ I BREDD!". Förlåt så mycket, tänkte jag. Vad har man ringklockan på cykeln till? Spela melodier? Eftersom ringklockan alltid tar samma ton misstänker jag att det inte är så. För syns skull? Eftersom ringklockan är ful och låter tror jag inte det heller. För att påkalla uppmärksamhet från gångtrafikanter så att dessa kan flytta sig skulle man vilja cykla där de går? Låter mer troligt va? Jag var vansinnig en stund, men sen slutade jag vara det. Hoppas jag ser mannen igen, Då ska jag kasta en snöboll på honom (jag tänker kasta mitt hårdaste)) och sen säga till honom att han inte bara kan cykla omkring när jag kastar saker omkring mig. Det måste jag ju förstå.

Är det en mänsklig rättighet att få äta kött? Är det det?? Jag är ju vegetarian (nåväl, jag äter fisk så det är jag egentligen inte) och därför tycker jag det är ganska naturligt att Allan också blir det. Jag tycker också det är ganska naturligt att om jag ställer till med bjudning då serveras det vegetarisk mat. Det är väl inte så konstigt? Men det verkar som att många tycker det. "Du får ju ha kött ifall någon vill ha det". Men varför? Det är ju JAG som bjuder? Ska jag bjuda på något som jag av etiska skäl har valt bort att äta? Ska jag behöva bli förbannad? Ska jag det?? När vi döper Allan tänker jag bjuda på vegansk mat, bara för att.

Inatt har jag i alla fall sovit skapligt, vaknade kl. 1 första gången, men jag somnade om. Halv fem körde jag ut Henke ur sovrummet med motiveringen "du låter som en döende blåval".

Projekt gånerivikt funkar rätt bra det också, jag bakade aldrig någon semla med Henke igår. Sen var Siv och K på besök och vi drack kaffe utan så mycket som en tillstymmelse till kaka i närheten. Sen åt jag en bit mörk choklad och en skål popcorn. Haha.

Det måste vara så jobbigt att vara bäbis! Allan ligger jämte mig här i soffan och sover lite. Så råkade han spotta ut sin napp vilket resulterade i att ansiktet skrynklades ihop som ett kärleksbrev som inte blev så bra formulerat, och sen gallskrek han. Varpå jag stoppade tillbaka nappen i munnen på honom och han somnade om på ca 1 sekund. Det måste ju vara SJUKT jobbigt att bli så förtvivlad så fort.

Sinnesjuke Tagle Möckling. Skrynklig i nyllet som en böckling.

Nu ska jag bara berätta EN ENDA SAK för er. Om det så är det sista jag gör. Att inte kunna sova av sig själv är extremt ovärt när man har småbarn hemma. Spädbarn icke desto mindre. Inatt ville Allan äta vid halv fyra (han hade somnat klockan 22, underbara unge), jag matade honom i 15 minuter och sen tyckte han att han var nöjd så han somnade om. Men det gjorde INTE jag. Jag var vaken till klockan 5. Sen somnade jag om och sov till klockan 6. Så var jag vaken en stund och klockan 7 tyckte Allan att det var dags för käk igen. Han sover helt underbart bra men JAG, arma människa, ska ligga där och vrida och vända på mig. Alltså, jag blir så förbannad. Det var storm ute inatt. Jag skyller på den.

Idag tänkte jag laga sushi. Och kanske kanske en semla. Vi har tydligen grädde hemma som går ut idag. Vart den ska gå det vet jag inte.

Alltså, 30 Rock är det bästa jag har hittat på länge. Tina Fey är lite av en idol. Idol-Tina.

Annars händer det grejer med Allan nu. Han har börjat jollra som en liten besatt, han pratar mest hela tiden. Ganska ofta bara för att få uppmärksamhet. Undrar vem han kan ha ärvt det ifrån? Han skrattar otroligt mycket också, han är liksom en liten pajas. Jag undrar vem han har fått det ifrån?

För övrigt har jag ingått projekt gå-ner-i-vikt nu. Det är ASTRÅKIGT. Jag har aldrig behövt gå ner i vikt förr, men nu behövs det i sanning. I sanning säger jag er! Hela veckan har jag avstått från biskvier och snabbmat och jag har promenerat omkring med Allan i bitande kyla! Men INGET har hänt med min stackars kropp. Nåväl, till sommaren kan jag ha Allan i sittvagn, då kommer alla titta på honom och ingen kommer märka hur ful jag är.
Toppen!!



Kolla vad söt han är! En liten chippendale!