26/2
Häromdagen trodde Henke att jag lärt Allan att bajsa på kommando. Det har jag inte, men jag sa till honom att "nu får du bajsa om du vill, för nu är pappa hemma". Och precis när jag sagt det bajsade ungen. Gud vad roligt! Jag skrattade nästna så mycket att det kom lite kiss, men inte riktigt. Haha! Åh vad jag älskar den ungen!
En annan dag tyckte jag att jag var extremt rolig här hemma. Det var när jag klockan kvart i nio ville gå och lägga mig. "Annat var det förr", sa jag. "Då kom man hem vid den här tiden". Är det bara jag som förstår att det är roligt?! Det är väl inget speciellt med att komma hem kvart i nio? Det är ju tidigt! Henke tittade på mig som om jag vore en idiot. Men det var i alla fall roligare än när Henke frågade mig vad det kostade att gå in i kyrkan och sen fick ett bryt. Det var inget rolig skämt.
En annan dag tyckte jag att jag var extremt rolig här hemma. Det var när jag klockan kvart i nio ville gå och lägga mig. "Annat var det förr", sa jag. "Då kom man hem vid den här tiden". Är det bara jag som förstår att det är roligt?! Det är väl inget speciellt med att komma hem kvart i nio? Det är ju tidigt! Henke tittade på mig som om jag vore en idiot. Men det var i alla fall roligare än när Henke frågade mig vad det kostade att gå in i kyrkan och sen fick ett bryt. Det var inget rolig skämt.
mys
Allan har nu några kvällar i rad somnat tidigt. Halv nio. Vilket har gjort att jag och Henke fått lite "egen tid". Under vår egna tid tittar vi på 30 Rock. Det är ju extremt roligt! EXTREMT! Alla som inte sett det måste genast titta. Ni måste! I alla fall, igår halv tio ville Allan inte vara med mer. Han blev gnället och gnällde som aldrig förr. Till slut fick han sova på min arm. Det var mysigt! Även om jag avskyr ordet mysigt var det mysigt. Jag försökte mig på samma trick i morse när jag ville att han skulle somna om. Det funkade inte, så jag fick gå upp.
Nu skriker han. Han vill ha napp. Jag ger honom napp men han tar ut den igen med sin näve. Helt inkonsekvent är han. Han har svullna ögon också. Det tyder på att han vill sova. När min brors ena örsnibb blir svullen och röd, då vill han sova. Saker jag vet!
Nu skriker han. Han vill ha napp. Jag ger honom napp men han tar ut den igen med sin näve. Helt inkonsekvent är han. Han har svullna ögon också. Det tyder på att han vill sova. När min brors ena örsnibb blir svullen och röd, då vill han sova. Saker jag vet!
mys
Allan har nu några kvällar i rad somnat tidigt. Halv nio. Vilket har gjort att jag och Henke fått lite "egen tid". Under vår egna tid tittar vi på 30 Rock. Det är ju extremt roligt! EXTREMT! Alla som inte sett det måste genast titta. Ni måste! I alla fall, igår halv tio ville Allan inte vara med mer. Han blev gnället och gnällde som aldrig förr. Till slut fick han sova på min arm. Det var mysigt! Även om jag avskyr ordet mysigt var det mysigt. Jag försökte mig på samma trick i morse när jag ville att han skulle somna om. Det funkade inte, så jag fick gå upp.
Nu skriker han. Han vill ha napp. Jag ger honom napp men han tar ut den igen med sin näve. Helt inkonsekvent är han. Han har svullna ögon också. Det tyder på att han vill sova. När min brors ena örsnibb blir svullen och röd, då vill han sova. Saker jag vet!
Nu skriker han. Han vill ha napp. Jag ger honom napp men han tar ut den igen med sin näve. Helt inkonsekvent är han. Han har svullna ögon också. Det tyder på att han vill sova. När min brors ena örsnibb blir svullen och röd, då vill han sova. Saker jag vet!
han kan rulla!
Alltså, nu har det gått nästan en månad sedan jag bloggade senast. Jag är en dålig bloggare. Kommer förmodligen aldrig vinna något pris för bästa blogg. Kommer nog inte heller ens bli läst av någon som jagi nte känner. Inte ens min mamma läser min blogg. Inte min son heller, men det är inte så konstigt.
I måndags låg Allan på mage. Och sen helt plötsligt låg han på rygg! -Förstår du vad du just lyckades med, frågade jag honom. Jag fick inget svar. Så jag la honom på mage igen. Han låg där lite, sen låg han på sidan och sen VIPS låg han på rygg igen! En terdje gång testade jag, kanske en kvart senare. Jag la honom på mage och VIPS låg han på rygg. Han är bara tre månader och kan inte ens rulla från rygg till mage! Allan, mitt älskade barn. Men sen dess har han inte gjort om det. Det var precis som att han skulle visa mig att han minsann lär sig saker tidigare än vad man ska (haha), men sen vägrar göra det. För att JAG ska veta att han är mycket bättre än andra barn, men ingen annan ska veta det. Vår lilla hemlis kanske. Vad vet jag.
Från det ena till det andra. Melodifestivalen alltså. Det är inte så bra, men jag envisas ändå med att titta på det. Måns borde nog hålla sig till att sjunga och vicka på rumpan. Programledare ska han överlåta till såna som kan vara det. Peter Settman t ex. Han är bra. En gång var jag och min kompis Ulrika i Madrid. Så gick vi förbi Peter Settman på gatan, och Ulrika sa - Fan vad det syntes på honom att han är svensk! Ja Urlika, replikerade jag. Det var Ronny. Du vet, Ronny och Ragge. Ulrika alltså.
I måndags låg Allan på mage. Och sen helt plötsligt låg han på rygg! -Förstår du vad du just lyckades med, frågade jag honom. Jag fick inget svar. Så jag la honom på mage igen. Han låg där lite, sen låg han på sidan och sen VIPS låg han på rygg igen! En terdje gång testade jag, kanske en kvart senare. Jag la honom på mage och VIPS låg han på rygg. Han är bara tre månader och kan inte ens rulla från rygg till mage! Allan, mitt älskade barn. Men sen dess har han inte gjort om det. Det var precis som att han skulle visa mig att han minsann lär sig saker tidigare än vad man ska (haha), men sen vägrar göra det. För att JAG ska veta att han är mycket bättre än andra barn, men ingen annan ska veta det. Vår lilla hemlis kanske. Vad vet jag.
Från det ena till det andra. Melodifestivalen alltså. Det är inte så bra, men jag envisas ändå med att titta på det. Måns borde nog hålla sig till att sjunga och vicka på rumpan. Programledare ska han överlåta till såna som kan vara det. Peter Settman t ex. Han är bra. En gång var jag och min kompis Ulrika i Madrid. Så gick vi förbi Peter Settman på gatan, och Ulrika sa - Fan vad det syntes på honom att han är svensk! Ja Urlika, replikerade jag. Det var Ronny. Du vet, Ronny och Ragge. Ulrika alltså.
